Debatt: Om Volt bara ska finnas i EU-valet borde ingen rösta på riksdagspartier i kommunen
Det finns ingen principskillnad mellan att driva kommunpolitik med ett parti som i grunden är till för nationalstaten Sverige, och att driva svensk rikspolitik med ett parti som finns till för hela Europa. Nationalstaten är inte den enda naturliga nivån för politisk organisering, den är bara en förvaltningsnivå bland alla andra, skriver Victor Bohman Lind (Volt).
I våra politiska samtal uppstår ofta frågan: ”Varför ställer ni upp i nationella val eller i kommunvalet när ni är ett europaparti?”
Frågan bygger på ett invant antagande om att politiska partier måste vara bundna till den enskilda nationalstaten. Samtidigt betraktas det som en självskriven norm att Socialdemokraterna, Moderaterna eller Centerpartiet ställer upp i kommunvalet i Pajala eller Ljusnarsberg.
Dessa partier existerar inte ideologiskt för att värna just Ljusnarsbergs eller Pajalas kommunala intressen. De är Sverigepartier. De bildades kring nationella idéer och för att forma och värna nationalstaten Sverige. Ändå är det en etablerad praxis att de kandiderar och styr på kommunal nivå.
Om man faktiskt tillämpar denna logik konsekvent – att politisk organisering strikt måste matcha förvaltningsnivåns gränser – då borde de etablerade riksdagspartierna inte ha i kommunerna att göra över huvud taget. Då borde alla medborgare enbart rösta på rena lokalpartier i sina kommuner. Men det vill ju ingen göra. Vi förstår alla att en ideologisk rörelse inte behöver vara sprungen ur en viss administrativ enhet för att vara med och förvalta den.
På exakt samma sätt grundades Volt inte för att begränsa sin ideologi till en enskild nationalstat. Volt grundades för att driva paneuropeisk, subsidiarisk och datadriven politik för hela kontinenten. Att ett parti som uttalat finns till för Europas intressen kandiderar i svenska kommuner, regioner och i riksdagen är därför en direkt parallell till hur traditionella partier verkar lokalt. Det är samma organisatoriska logik, tillämpad på en annan nivå.
Att begränsa ett paneuropeiskt parti till enbart EU-parlamentet bygger på premisen att nationalstaten har ett monomant anspråk på politisk organisering. Det är en föråldrad struktur som krockar direkt med en av den moderna demokratins viktigaste principer: subsidiaritetsprincipen.
Subsidiaritet innebär att beslut ska fattas på den mest ändamålsenliga förvaltningsnivån: så nära medborgaren som möjligt när det gäller lokala frågor, men på en högre och mer samordnad nivå när utmaningarna kräver det. I ett rationellt demokratiskt ekosystem är kommunen, regionen, nationalstaten och den europeiska unionen helt jämställda nivåer i en sammanhängande kedja. Ingen av dessa nivåer har ett moraliskt eller ideologiskt monopol på politisk organisering.
När vi låser fast politiska partier vid att enbart verka inom sina nationella silos skadar vi subsidiaritetsprincipen i praktiken. Subsidiaritet kräver nämligen att idétillförsel och lösningar kan röra sig fritt mellan alla förvaltningsnivåer. Om en politisk organisation kan röra sig sömlöst mellan kommunal och nationell nivå för att tillämpa subsidiaritet i ena riktningen, måste den på exakt samma grunder kunna röra sig mellan den europeiska, nationella och lokala nivån i den andra.
Det finns ingen logisk motsättning i att ett parti som finns till för nationalstaten Sverige styr i Mölndal. På exakt samma grund finns det ingen motsättning i att Volt, som finns till för Europa, kandiderar i Sverige. Nationalstaten är inte den enda nivån vars intressen kan tillämpas nedåt – den är ett förvaltningslager bland flera.
Så rösta på Volt även utanför EU-valet: i din kommun, i din region och till riksdagen. Det är lika normalt, och precis lika självklart, som att rösta på vilket annat parti som helst.