Läs hela artikeln på Ny Teknik: https://www.nyteknik.se/debatt/sluta-prata-om-digital-suveraenitet-riv-graenserna-foer-europas-techbolag/4493407

Läs hela artikeln på Tidningen Syre: https://tidningensyre.se/2026/10-september-2026/eu-federalism-ar-den-hemliga-losningen-pa-klimatkrisen/

Nedan följer ett urval av de frågor som ställdes, tillsammans med svar. Vid behov kallades även in andra sakpolitiska talespersoner för att svara på frågor.

• u/Identityneutral: "Vilka partier skulle ni kunna tänka er samarbeta med i riksdagen? Låt oss säga att ni kom in med runt 5%, och att båda "blocken" idag inte kan nå egen majoritet, vilket håll hade ni lutat åt?"
  - Niclas: "Ja, det är många som är nyfikna på det. Man kan i och för sig fråga sig hur väl de gamla blocken och höger–vänsterskalan egentligen beskriver dagens politiska landskap, men det är kanske en mer akademisk diskussion. Volt är ett progressivt, pragmatiskt och socialliberalt parti och placerar sig i den politiska mitten. Bland de traditionella partierna skulle jag säga att vi på många områden ligger nära det tidigare Folkpartiet och dagens Centerparti. I klimat- och miljöfrågor finns det också mycket gemensamt med Miljöpartiet, även om vi exempelvis inte delar deras traditionella kärnkraftsmotstånd. Men vår utgångspunkt är egentligen inte vilket block ett parti tillhör, utan vad vi faktiskt kan komma överens om. Vi skulle därför kunna samarbeta med olika partier i olika sakfrågor, och om vi hamnade i en vågmästarposition skulle vi behöva bedöma olika regeringsalternativ utifrån vilken politik de faktiskt är beredda att genomföra. Däremot kan jag personligen se att ett djupare och mer långsiktigt samarbete blir svårare med partier som står långt från oss i grundläggande frågor. Det gäller oavsett om avståndet ligger till höger eller vänster, och särskilt när det finns stora skillnader kring europeisk integration, demokrati, rättsstat och grundläggande fri- och rättigheter."

• u/DunderGunderUnder: "Tycker ni det är viktigt att frigöra sig från amerikanska mjukvaror och istället omfamna europeiska mjukvaror och open source i bl.a. offentlig administration, och t.ex. implementationen av ett EU e-identifikation? Som det är idag så är vi i princip beroende av Bank ID i Sverige vilket har krav på att användaren använder amerikanska proprietära operativsystem på mobiler och datorer. Liknande situation har vi på i princip alla delar av den offentliga administrationen där vi är inlåsta i amerikansk proprietär programvara och mjukvaruplattformar, även om det påbörjats försök till att frigöra oss."
  - Victor Bohman Lind (talesperson för digitala frågor): "Vi har Sveriges mest "radikala" hållning i denna frågan. Volt vill aktivt driva en utfastning av amerikanska IT- och cloudtjänster i offentlig sektor till förmån för europeiska och öppna alternativ. Detta driver jag t.e.x även på kommunal och regional nivå. Detta kommer på sikt inte bara leda till säkrare tjänster utan techoligarker, men också mindre slöseri genom att undvika de enorma licenskostnader som vår offentliga sektor lägger på tjänster som i många fall redan har likvärdiga open source-alternativ eller billigare europeiska alternativ. Samtidigt saknas det tillräckligt bra alternativ till många tjänster och för dessa vill vi inrätta offentlig finansiering. Denna ska gå till öppna projekt med publik kod och som därmed kan användas för att uppnå digital suveränitet över hela kontinenten."

• u/RevolutionPublic7557: "På europeisk nivå, vad är er analys av varför EUs ekonomi har stagnerat och vad är er plan för att få igång europeiska ekonomin?"
  - Niclas: "Bra fråga! Dessutom en stor och viktig sådan. Naturligtvis beror det lite på vad man jämför med – USA, Kina eller Europas egen historiska tillväxt. Vad gäller diagnosen kan man peka på flera faktorer (och det finns säkert fler): Lägre produktivitet, vilket i sig har flera bakomliggande orsaker, en oförmåga att fullt ut ta vara på den digitala ekonomins tillväxtmöjligheter, en stor gemensam marknad som fortfarande är fragmenterad mellan 27 nationella regelverk och administrativa system, lägre företagsinvesteringar än exempelvis i USA. Några viktiga delar av lösningen är därför: att integrera den gemensamma marknaden ytterligare, harmonisera regler och minska onödig byråkrati. I stället för att ett företag ska behöva hantera 27 olika administrativa system bör vi så långt som möjligt ha ett gemensamt, att integrera Europas kapitalmarknader, så att entreprenörer och små och medelstora företag får tillgång till en mycket större investerarbas och bättre möjligheter att växa till globala företag, att bygga starkare europeiska teknikkluster och ett bättre ekosystem för riskkapital, strategiska offentliga investeringar i exempelvis infrastruktur, försörjningssystem, forskning och innovation, snarare än att bara försöka lösa problemen genom subventioner, att Europa rör sig mot större digital suveränitet, men också teknologiskt ledarskap. Det kräver i sin tur flera av punkterna ovan. För Sveriges del finns också konkreta saker vi kan göra. Volt vill bland annat införa euron, vilket minskar valuta- och transaktionskostnader när företag gör affärer över gränserna, och skapa en gemensam europeisk kapitalmarknad. Vi vill också se över administrativa processer och regleringskrav, exempelvis när det gäller bostadsbyggande, infrastruktur och ny energiproduktion, och göra arbetsmarknaden mer dynamisk med inspiration från Danmarks flexicuritymodell. Inom strategiska områden, inte minst försvaret, vill vi också använda europeisk upphandling och den gemensamma marknaden för att hjälpa europeiska företag att skala upp. I grund och botten har vi i Europa enorma mängder talang, kapital, forskning och innovationskraft. Problemet är att mycket av detta fortfarande sitter fast i 27 mer eller mindre separata silor. Då blir det svårare för idéer, kapital och företag att växa här – och de söker sig i stället till andra delar av världen. För mig är en av EU:s viktigaste ekonomiska uppgifter därför att göra Europas 450 miljoner människor till en verkligt gemensam hemmamarknad."

• u/ctrlHead: "Hur ser ni på chat control?"
  - Victor Bohman Lind (talesperson för digitala frågor): "Vi är klart och tydligt MOT. Totalsträckskryptering bör aldrig inskränkas och är en viktig del av informationssäkerhet online. Alla 5 EU-parlamentariker från Volt Europa har konsekvent röstat emot alla förslag som på något sätt kan benämnas Chat Control. Samtidigt ser vi inte dessa förslag som "EUs fel" eller "Bryssels fel", utan snarare de gammelpartier vi hittils skickat till Bryssel. Ylva Johansson från S la fram Chat Control 2.0 och de två största partigrupperna där S och M ingår är de största förespråkarna. Det behövs ett bättre EU och det börjar med bättre representanter, både i parlamentet och i de nationella regeringarnas delegationer. T.e.x oss ;)"

• u/Accomplished_Yak_127: "Hur kan ni garantera att svenska väljare fortfarande kan hålla de som fattar besluten ansvariga när beslutsmakten är spridd mellan EUs institutioner och 27 medlemsländer?"
  - Niclas: "Ja, bra fråga. Med den nuvarande struktur som fastställts genom EU:s fördrag kan vi inte fullt ut garantera det, och det är ett av de problem Volt vill lösa. EU idag är en ganska unik konstruktion, med både mellanstatliga (konfederala) och federala inslag. Det gör också ansvarsfördelningen ganska komplicerad. Som federalister vill vi inte centralisera makt för centraliseringens skull, utan skapa en tydligare ansvarsfördelning mellan europeisk, nationell, regional och lokal nivå enligt subsidiaritetsprincipen. De stora problemen vi ser är bland annat: otydligt politiskt ansvar och otydliga kompetensgränser, nationella veton gör ansvaret ännu mer diffust, medlemsländernas regeringar spelar en väldigt stor roll i EU:s beslutsfattande, vilket också gör det möjligt för nationella politiker att skylla på ”Bryssel”, europaparlamentet är svagare än ett normalt nationellt parlament, bland annat eftersom det saknar generell rätt att själv ta initiativ till lagstiftning och har en mer indirekt kontroll över den verkställande makten (kommissionen). Några av de lösningar Volt Europa föreslår är: en europeisk konstitution med tydligare ansvarsområden och kompetensgränser, en federal parlamentarisk demokrati, Europaparlamentet väljer en europeisk premiärminister, som sätter samman och leder en regering i stället för dagens kommissionsmodell, Europaparlamentet kan avsätta regeringen, Europaparlamentet får rätt att ta initiativ till lagstiftning, Ministerrådet omvandlas till en europeisk senat som representerar medlemsstaterna, samtidigt som Europeiska rådet avskaffas, Veton ersätts i huvudsak av majoritetsbeslut, större öppenhet, demokratisk insyn och möjligheter till medborgarinitiativ och subsidiaritet: beslut ska fattas på den lägsta nivå där de kan hanteras effektivt. Vissa frågor hör därför hemma lokalt eller nationellt, medan genuint gränsöverskridande frågor som handel, utrikespolitik och delar av försvarspolitiken lämpar sig bättre på europeisk nivå. Sammanfattningsvis vill Volt göra det lättare att utkräva ansvar än idag: mindre av ”Bryssel beslutade”, och mer av ”den här europeiska regeringen föreslog detta, de här parlamentarikerna röstade för det – och du kan rösta bort dem”."

• u/ballerinafrog: "Vad är er syn på invandring, flyktingar, integration?"
  - Niclas: "Bra fråga. Även om alla tre frågorna berör människor som kommer till Sverige och Europa så tycker jag att det är bäst att ta dem var för sig. Invandring: Vi är positiva till laglig invandring, särskilt arbetskraftsinvandring. Den bidrar till vår ekonomiska och kulturella vitalitet. Vi har dessutom stora demografiska utmaningar framför oss. Europas befolkning blir äldre samtidigt som det redan finns arbetskraftsbrist inom flera områden. Ett byråkratiskt och fragmenterat migrationssystem gör dessutom både rekrytering och själva migrationsprocessen onödigt svår. Några av våra förslag är därför: En gemensam European Migration Code, att stärka och harmonisera EU:s Blue Card och göra det enklare att arbeta och byta jobb inom unionen, lagliga vägar för arbetskraftsinvandring på olika löne- och kompetensnivåer, inte bara för högavlönade experter, kortare och enklare processer för arbetsvisum och mer resurser och bättre digitala verktyg så att Migrationsverket kan hantera ärenden snabbare och starkare skydd mot exploatering av utländsk arbetskraft. Fokus ligger alltså på att arbetskraftsinvandring ska kunna ske lagligt, kontrollerat och med betydligt mindre onödig byråkrati. Flyktingar: Här vill Volt se ett gemensamt europeiskt asylsystem i stället för 27 olika nationella system. Det ska också finnas säkra och lagliga vägar för människor i behov av skydd att söka asyl i Europa, och ansvaret ska delas mellan medlemsländerna. Några av våra förslag är: Ett gemensamt europeiskt asylsystem med samma grundläggande standard i hela unionen och målet att ett första beslut ska fattas inom tre månader, att principen om första inreseland slopas, registreringscentrum vid EU:s yttre gräns, i stället för att outsourca vårt ansvar till tredje länder, en bindande fördelning mellan medlemsländer som tar hänsyn både till ländernas kapacitet och till sådant som familjeband, språk och andra kopplingar och att under processen ska den asylsökandes mänskliga rättigheter värnas och socialt, juridiskt och psykologiskt stöd finnas tillgängligt. I Sverige vill vi även fortsätta ta emot kvotflyktingar genom UNHCR. Integration: Vi är alltså positiva till invandring och till att erbjuda människor som flyr en säker plats. Samtidigt finns det verkliga problem med segregation, parallellsamhällen och diskriminering som måste tas på allvar. Om man kommer till Sverige med avsikt att stanna och bygga sitt liv här, har man naturligtvis också ett ansvar att göra vad man kan för att bli en del av samhället. Men samhället har samtidigt ett ansvar att faktiskt ge människor möjligheten att lyckas med det. Det kan bland annat innebära: Språk och samhällsorientering om svenska lagar och rättigheter, hur vård, utbildning och andra offentliga institutioner fungerar, men också svenska värderingar, seder och bruk, studiehjälp så att barn inte halkar efter i skolan, interkulturella aktiviteter och mötesplatser genom exempelvis sport, kultur och föreningsliv, att aktivt bryta bostadssegregation och utanförskapsområden och att tydligt motverka sådant som strider mot individens fri- och rättigheter, exempelvis hedersrelaterat våld och förtryck samt påtvingade ”omskolningsresor”. Och integrationen bör börja så tidigt som möjligt. På europeisk nivå vill Volt bland annat att asylsökande ska kunna börja arbeta från dag ett. Men för att integrationen faktiskt ska fungera behövs också sådant som en fungerande och flexibel arbetsmarknad och tillgång till bostäder. Där är problemen egentligen inte så annorlunda än de unga svenskarna möter när de själva ska etablera sig i vuxenlivet."

• u/Identityneutral: "Hur ser ni som paneuropeiskt parti på frågor som har egen nationell smak? Till exempel, Sverige avviker i åsikten om minimilöner på EU-nivå då vi har den svenska arbetsmarknadsmodellen som vilar på att många frågor om arbetsvillkor löses via kollektivavtal och inte lagstiftning. Typ, skulle ni verka för minimilöner i det ena landet, men arbeta mot det i ett annat?"
  Niclas: "Ja, det kan vi göra. Målet och utmaningen kan vara desamma, men hur man väljer att lösa den i olika länder kan skilja sig beroende på nationella förutsättningar. Kollektivavtal kan ha många fördelar och fungerar bra i länder som Sverige. I länder där kollektivavtalstäckningen är svagare eller systemet inte fungerar lika väl kan det däremot finnas anledning att falla tillbaka på lagstadgade minimilöner. Där man använder minimilöner bör nivåerna dessutom kunna anpassas till regionala och nationella ekonomiska förhållanden. Så Volt behöver inte driva exakt samma verktyg i alla länder. Det viktiga är att uppnå samma grundläggande mål – i det här fallet rimliga löner och ett starkt skydd för arbetstagare – på det sätt som fungerar bäst i respektive land."

I våra politiska samtal uppstår ofta frågan: ”Varför ställer ni upp i nationella val eller i kommunvalet när ni är ett europaparti?”

Frågan bygger på ett invant antagande om att politiska partier måste vara bundna till den enskilda nationalstaten. Samtidigt betraktas det som självklart att Socialdemokraterna, Moderaterna eller Centerpartiet ställer upp i kommunvalet i Pajala eller Ljusnarsberg.

Dessa partier existerar inte ideologiskt för att värna just Ljusnarsbergs eller Pajalas kommunala intressen. De är Sverigepartier. De bildades kring nationella idéer och för att forma och värna nationalstaten Sverige. Ändå är det en etablerad praxis att de kandiderar och styr på kommunal nivå.

Om man faktiskt tillämpar denna logik konsekvent – att politisk organisering strikt måste matcha förvaltningsnivåns gränser – då borde riksdagspartierna inte ha i kommunerna att göra överhuvudtaget. Då borde alla medborgare enbart rösta på rena lokalpartier i sina kommuner. Men det vill ju ingen göra. Vi förstår alla att en ideologisk rörelse inte behöver vara sprungen ur en viss administrativ enhet för att vara med och förvalta den.

På exakt samma sätt grundades Volt inte för att begränsa sin ideologi till en enskild nationalstat. Volt grundades för att driva paneuropeisk, subsidiarisk och datadriven politik för hela kontinenten. Att ett parti som uttalat finns till för Europas intressen kandiderar i svenska kommuner, regioner och i riksdagen är därför en direkt parallell till hur traditionella partier verkar lokalt. Det är samma organisatoriska logik, tillämpad på en annan nivå.

Att begränsa ett paneuropeiskt parti till enbart EU-parlamentet bygger på premisen att nationalstaten har ett monomant anspråk på politisk organisering. Det är en föråldrad struktur som krockar direkt med en av den moderna demokratins viktigaste principer: subsidiaritetsprincipen.

Subsidiaritet innebär att beslut ska fattas på den mest ändamålsenliga förvaltningsnivån: så nära medborgaren som möjligt när det gäller lokala frågor, men på en högre och mer samordnad nivå när utmaningarna kräver det. I ett rationellt demokratiskt ekosystem är kommunen, regionen, nationalstaten och den europeiska unionen helt jämställda nivåer i en sammanhängande kedja. Ingen av dessa nivåer har ett moraliskt eller ideologiskt monopol på politisk organisering.

När vi låser fast politiska partier vid att enbart verka inom sina nationella silos skadar vi subsidiaritetsprincipen i praktiken. Subsidiaritet kräver nämligen att idétillförsel och lösningar kan röra sig fritt mellan alla förvaltningsnivåer. Om en politisk organisation kan röra sig sömlöst mellan kommunal och nationell nivå för att tillämpa subsidiaritet i ena riktningen, måste den på exakt samma grunder kunna röra sig mellan den europeiska, nationella och lokala nivån i den andra.

Det finns ingen logisk motsättning i att ett parti som finns till för nationalstaten Sverige styr i Mölndal. På exakt samma grund finns det ingen motsättning i att Volt, som finns till för Europa, kandiderar i Sverige. Nationalstaten är inte den enda nivån vars intressen kan tillämpas nedåt – den är ett förvaltningslager bland flera.

Så rösta på Volt även utanför EU-valet: i din kommun, i din region och till riksdagen. Det är lika normalt, och precis lika självklart, som att rösta på vilket annat parti som helst.

Vi introducerades på plats av Lars Jederlund, varpå vår medtoppkandidat i årets riksdagsval, Nurten Özkoray, talade om Volts Ukrainapolitik och varför Europa omedelbart måste ge Ukraina ett kraftfullt och offensivt stöd för att säkerställa en ukrainsk seger.”

Vi måste sluta tveka kring det militära stödet

I sitt tal lyfte Nurten Özkoray vikten av ett enat, handlingskraftigt Europa och markerade starkt mot politisk tvekan:

Vi kräver omedelbar och kraftfull handling från hela det europeiska samfundet. Vi måste sluta tveka kring det militära stödet. Att begränsa Ukrainas rätt att försvara sig är att ge efter för tyranniet.

Använd frysta ryska tillgångar för återuppbyggnaden

Vidare riktade vi fokus mot det ekonomiska trycket på den ryska krigsmaskinen och krävde att frysta statliga tillgångar aktiveras för att stötta Ukraina:

Vi måste också träffa Kreml där det gör som mest ont – i plånboken. Det är helt oacceptabelt att ryska statliga tillgångar ligger frysta på europeiska konton medan ukrainska städer bombas till grus. Låt angriparen betala för sin egen förstörelse!

Ett gemensamt europeiskt försvar för varaktig fred

Som del av det pan-europeiska partiet Volt, med parlamentariker i Europaparlamentet och kandidater över hela kontinenten, ser vi Ukrainas frihetskamp som helt avgörande för hela Europas framtida säkerhet.

Det krävs ett enat, gemensamt europeiskt försvar för att garantera freden på vår kontinent. Rysslands imperialistiska ambitioner stannar inte vid Ukrainas gränser om de inte stoppas där. Vi måste bygga ett Europa som kan försvara sig självt, sina värderingar och sina grannar.

Avslutningsvis skickade Nurten ett direkt budskap från oss alla till det ukrainska folket:

Till våra ukrainska systrar och bröder vill vi säga: Vi ser er. Vi kommer inte att vända bort blicken. Vi viker oss inte. Vi glömmer inte.

Volt fortsätter att stå upp för Ukrainas självständighet, ett starkare europeiskt samarbete och en kompromisslös hållning mot Rysslands angreppskrig: på gatorna, i parlamenten och i de svenska valen.

Героям слава! 🇺🇦

Kvällens huvudtalare var Carl-Vincent Reimers, programansvarig för Europa på Timbro, som presenterade idéerna från sin rapport Federalism för tillväxt. Föreläsningen kretsade kring hur en mer federal europeisk struktur skulle kunna skapa bättre förutsättningar för ett effektivt och handlingskraftigt EU.

En central del av diskussionen var federalismens principer om subsidiaritet och jämlika förvaltningsnivåer. Reimers argumenterade för att dessa principer skulle kunna bidra till att låsa upp EUs verkliga potential och samtidigt åtgärda flera av de strukturella ineffektiviteter som präglar unionens nuvarande konstruktion.

EU kan i dag på många sätt beskrivas som en sorts ”omvänd konfederation”, där ansvar och befogenheter inte alltid ligger på den nivå där de bäst kan hanteras. Ur ett federalistiskt perspektiv skapar detta onödiga beslutsvägar, otydlig ansvarsfördelning och begränsningar i unionens förmåga att agera gemensamt. En tydligare uppdelning av befogenheter mellan europeisk, nationell och lokal nivå skulle enligt resonemanget kunna göra det europeiska samarbetet både mer demokratiskt och mer effektivt.

Efter presentationen fick deltagarna möjlighet att ställa frågor och diskutera federalismens framtid ur olika perspektiv. Att deltagarna kom från flera olika håll bidrog till ett brett idéutbyte, där såväl Voltengagerade som personer utanför partiet kunde delta.

På plats fanns även båda Volts medtoppkandidater till riksdagen samt tre ledamöter ur Volts styrelse: Aaron Benzinger, Bastiaan van Hoorn och Victor Bohman Lind. Kvällen modererades av medtoppkandidaten Niclas Hansemark, och Unga Européer – JEF Sweden stod som medarrangör.

Efter föreläsningen fortsatte kvällen med mingel och fortsatta samtal om Europas framtid. Evenemanget blev därmed både en föreläsning om federalismens principer och ett tillfälle för människor med olika bakgrund och politiska utgångspunkter att mötas kring frågan om hur EU kan utvecklas.

Läs hela artikeln på Skaraborgs Allehanda: https://www.sla.se/nytt-parti-staller-upp-i-skovde-rickard-33-vill-driva-fragan-om-flygplatsen/

Läs mer om Volt Skövde: https://voltsverige.org/skovde

Läs mer om Rickard: https://voltsverige.org/personer/rickard-wahlander

Nedan följer ett urval av de frågor som ställdes, tillsammans med Niclas svar.

• u/12DecX2002: "Vad tycker ni om chat control 2.0?"
  - Niclas: "Mot"

• u/balalaikaswag: "Vilket nuvarande svenskt riksdagsparti anser ni er stå närmast?"
  - Niclas: "Av de traditionella partierna ligger vi runt mitten. Så kanske nära tidigare Folkpartiet och Centerpartiet, men sedan ligger vi även nära exempelvis Miljöpartiet när det kommer till miljöfrågor (vi är dock inte kärnkraftsmotståndare)"

• u/Mobile_Guidance_447: "Vad jag förstår så har ni en del gemensam politik med Liberalerna och Centerpartiet. Varför skulle man isåfall rösta på er istället för ett av partierna som redan sitter i riksdagen?"
  - Niclas: "De traditionella partierna har byggt upp den rådande samhällsstrukturen och har ett egenintresse av att bibehålla den. Vi är mer öppna för att förändra. Till detta kommer vårt EU-engagemang och att vi redan har 300 folkvalda runt om i Europa, varav 5 i Europaparlamentet. Så vi kommer inte försvinna, vilket exempelvis Liberalerna nu riskerar."

• u/16rounds: "Om du fick välja tre reformer som skulle införas i Sverige nu direkt, vilka tre skulle det vara?"
  - Niclas: "1. Utöka Hemvärnet till en miljon grundutbildade soldater innan 2030, 2. Få igång ett (halvt) "miljonprogram 2.0", 3. Flexicurity"

• u/onegreatdisaster: "Vad är er syn på skolpolitiken?"
  - Niclas: "Skattepengar för elever ska gå till undervisning, stöd och studiero. Så vi vill att fristående skolor ska kunna finnas kvar, men drivas utan vinstuttag, exempelvis som stiftelser eller kooperativ (vilket exempelvis görs i Nederländerna)."

• u/DerEisenKanzler: "Jag vet att ni vill underlätta för nya, samt små- och medelstora, företag. Mer konkret, hur skulle det gå till i praktiken annat än ”förenklade regler”? Och en tangerande fråga: hur vill ni uppnå den ”ekonomiska renässans” ni pratar om?"
  - Niclas: "Själv skulle jag vilja se att man gör det enklare för företag, inte bara nya, små- och medelstora (SME), att anställa. Så att risken reduceras och nya företag kan växa och bli små, små företag bli medelstora. Att gå helt flexicurity är kanske ett för stort steg, men företag är i mångt och mycket de människor som jobbar där, och det finns många som brinner för att jobba i nya, små- och medelstora företag och se hur deras arbete bidrar till att de växer."

• u/Life_Conversation632: "1. Har ni några förslag på att minska de enskildas rätt att bestämma hur det byggs i deras omnejd (NIMBYism), och på så sätt främja bostadsbyggande och bekämpa brist? 2. Hur ser ni på en markvärdesskatt? Exempelvis att varje kommun får styra själv hur stor den är."
  Niclas: "1. Stadsplanering sköts på den kommunala nivån, och våra program där tenderar mot YIMBY. 2. Vi håller med om det i teorin, men sedan är det en fråga om det praktiska införandet."

• u/atriden_: "Hej! Kul med AMA. Jag gillar initativet. Uppfriskande med ett parti som tänker mer globalt, och inte bara "Sverige". Min enda konservativa, och kanske något förlegade åsikt: Varför euron? Jag ser anledning att integrera med övriga Europa, men kan man inte få ungefär samma resultat genom att göra som Danmark, binda kronan till euron och ha kvar kronan? Anledningen är att det är en nostalgisk artifakt. Kul med variation i myntslag runt om i världen, trots globalisering."
  Niclas: "Hej! Gillar också detta formatet, så hoppas kunna göra det fler gånger. Rent tekniskt sett så har Sverige egentligen förbundet sig att införa Euron, men använder ett kryphål med att man inte binder kronan till Euron. Sedan handlar det även om att ingå i något som ökar stabiliteten, tar bort växlingsavgifter och på sikt ska ersätta dollarn (USD) som världsvaluta."

• u/generalisofficial: "Vilka är dina favoritförslag/punkter inom försvarsområdet?"
  Niclas: "Som jag ser det försvaras Europa idag på samma sätt som om Sverige skulle försvaras av vad enskilda landsting kan skramla fram. O-bra helt enkelt. Jag kommer inte verka för att de försvarsmakter vi har runt om i Europa läggs ner, de har en viktig funktion på samma sätt som nationalgarden. Dock vill jag se att vi gemensamt etablerar en Europeisk förvarsmakt som med lätthet kan hålla ryssen i schack, och även fylla det vakuum som USA lämnar efter sig. Vi ska inte vara beroende av USA och behöver gemensamt ta över de funktioner inom exempelvis NATO där USA är dominant. Många saker kan vi göra, även om vi inte kan göra dom lika bra i nuläget (men om man inte börjar så lär man sig aldrig - och ibland är en okay lösning idag, bättre än en bralösning som kommer för sent, särskillt när det som är okay idag kan växa till något ännu bättre). I Sverige vill jag se att man aktiverar allmän värnplikt och att alla tas in till en kort grundutbildning för placering i Hemvärnet, eller Civilförsvaret. Detta borde ha gjorts för länge sedan, och om utbildningsplatser inte finns i Sverige är vi nu del av NATO och bör samarbeta med våra vänner så att vi kommer igång - men även kan byta idéer om vad som funkar bra. Om man sedan skapar ett Hemvärn på en miljon (i storlek med Sveriges försvarsmakt under kalla kriget) kan man debatera, men på kort sikt (innan 2030) bör det vara möjligt, och ge en grund att stå på när man utvecklar försvaret ytterligare."

• u/godvig: "Sverige behöver ett starkt socialliberalt alternativ. Tyvärr har vi blivit för fästa vid blockpolitiken och det känns svårt för ett mittenparti att bryta sig in i riksdagen - pragmatiska åsikter generar tyvärr inte lika mycket uppmärksamhet som radikala/provocerande sådana. Vad tror du krävs för att Volt ska ha möjlighet att närma sig 4%-spärren? Hur ska partiet få den exponering som krävs för att ta plats i det allmäna medvetandet? Och slutligen, vad skulle du lyfta fram som argument för att någon ska lägga sin röst på Volt ist. för C & L?"
  Niclas: "Så är det. Vissa går från inget till stort genom att anamma populistiska och mer radikala/provocerande ställningstaganden. Som ett "mittenparti" är vi inte lagda åt det hållet, även om vår EU-politik är lite radikal. Vi har 300 folkvalda runt om i Europa, och våra 5 Europaparlamentariker fick nu senast 1.5 miljoner röster. Så egentligen är vi inte ett litet parti, och vi kommer inte att försvinna utan fortsätta vår verksamhet tills vi når 4%-spärren och fortsätter att växa. Om det sedan blir på bekostnad av att L & C försvinner är en annan fråga. Vi har redan L-politiker som hoppat över till oss."

• u/Life_Conversation_632: "Hur ser volt på fragmenteringen mellan europeiska länder på grund av språk? Kulturellt och socialt finns ett tak på hur nära vi kan vara varandra, eftersom att vi (EU) kommer leva parallella liv rent medialt baserat på modersmål. Språk sätter också käppar o hjulen på den gemensamma marknaden, eftersom det behövs drygt 20 översättningar för att en produkt ska kunna marknadsföras i hela unionen."
  Niclas: "Jo, språkbarriärer är definitivt något som skapar fragmentering och ineffektivitet i Europa. Samtidigt har Engelska, som lingua franca, en förmåga att underlätta kulturell och social "korspollinering" om man säger så. Om man lyfter blicken till det globala så är skillnaderna mellan oss Européer dessutom mycket mindre än om man fokuserar på skillnader."

• u/Chogatsu: "Hur ser ni på svensk välfärdspolitik och nedskärningar samt privatiseringar i välfärden?"
  Niclas: "När det kommer till välfärd (ekonomisk trygghet, vård, skola och omsorg), så är det klart att det finns utrymme för privat icke-vinstdrivande verksamhet som får offentligt stöd.
  Om man sedan vill bedriva vinstdrivande välfärdsverksamhet så ska det gå också, men då bör den antagligen inte vara finansierad av det offentliga. Vad gäller svensk välfärdspolitik annars så skulle man kunna säga att den medfört stora organisationer som kanske har samma problem som monopolistisk verksamhet lider av, och på så vis blir dyrare än nödvändigt och belamrad med byråkratiska hinder vilket medför att pengar inte räcker till. En lösning vore kanske att man ser vad andra välfärdspolitiker runt om i Europa har att erbjuda och se om de kan medföra bättre välfärd för svenskarna, än att envist bara köra "svensk" välfärdspolitik"

Detta är inte ett EU-val, ändå är Europa viktigare i detta val än i något EU-val hittills.

Tystnaden är svår att förstå. Det här är den första svenska valrörelsen sedan Donald Trump återvände till Vita huset. USA har inte uteslutit militärt våld för att ta kontroll över Grönland och vårt beroende av amerikanska moln- och mjukvarutjänster har blivit en kritisk sårbarhet. Samtidigt fortsätter Rysslands krig mot Ukraina.

Mycket i den här valrörelsen ger intrycket av att de här utmaningarna inte finns, eller att Sverige ska möta dem på egen hand. Men inget europeiskt land har det alternativet. Europa har däremot möjligheten att bli en makt i sin egen rätt, om vi väljer att använda vår gemensamma styrka. Det kan snart vara Sveriges enda verkliga möjlighet att försvara våra intressen och behålla ett inflytande över vår egen framtid.

Just därför är det svårt att förstå varför Europa nästan helt saknas i årets valrörelse.

När Ryssland, Kina och USA driver sina intressen med en tyngd som inget enskilt europeiskt land kan matcha räcker det inte att Europas länder försöker möta varje utmaning var för sig. Det enda realistiska sättet för Europa att behålla ett verkligt inflytande är att kunna fatta gemensamma beslut och agera tillsammans.

Detta är inte minst en ödesfråga för Sverige. Vårt näringsliv, från stora exportföretag till små och medelstora företag, är direkt beroende av Europas samlade ekonomiska styrka och den gemensamma marknaden. Europas framtida handlingskraft är därför inte någon teoretisk fråga för Bryssel, utan något som påverkar svensk ekonomi, svenska jobb och din och min vardag.

Ändå behandlas Europa fortfarande ofta som något vid sidan av den "riktiga" politiken.

Kanske beror det på att Europa länge har setts som en fråga som enbart hör hemma i ett Europaparlamentsval. Men det håller inte längre. Den som vill styra Sverige måste också kunna svara på vilken roll man vill att Europa ska ha i en värld där de stora makterna blir allt mer självsäkra i att driva sina egna intressen.

Det är också därför den här frågan borde finnas i varje valdebatt. Jag förväntar mig inte att alla partier ska ha samma svar. Men väljarna måste få veta hur de partier som gör anspråk på att styra Sverige tänker hantera Europas nya verklighet.

Den svenska valrörelsen kan inte längre bara handla om Sverige.

På grund av sin demografiska och geografiska situation står Pajala kommun inför ett antal centrala utmaningar som de senaste årens politik inte har lyckats lösa. Därför behövs nya tillvägagångssätt, nya idéer, nya samarbeten och nya strukturer – inte bara för att hantera gamla problem, utan för att hitta hållbara lösningar för vår kommuns framtid.

Några av förslagen i valprogrammet:

• En helhetsstrategi för Pajalas tillväxt. Alla punkter i programmet ingår i en samlad strategi för vår kommuns framtid: modernare, grönare, nyare. Mer samarbetsinriktad, mer digital, mer motståndskraftig.

• Mer direktdemokrati i skolfrågan. Det behövs en medborgardialog med bindande rådgivande roll som genomförs innan slutgiltiga beslut fattas om nedläggning eller sammanslagning av skolor.

• Pajalas läge vid gränsen är en tillgång, inte en fotnot. Potentialen för gränsöverskridande initiativ måste utnyttjas bättre, EU-medel ska anskaffas och vår geografiska situation måste beaktas på ett mer heltäckande sätt.

• En liten kommun med stora avstånd behöver digital närvaro. För att öka det demokratiska deltagandet måste de kommunala politiska processerna och besluten göras lättillgängliga digitalt och presenteras på ett mer begripligt sätt.

• En modern hemtjänst. Volt vill se att den nederländska Buurtzorg-modellen prövas i Pajalas hemtjänst på riktigt.

❗️Läs valprogrammet i sin helhet här

Rösta på Volt i kommunalvalet genom att ta en tom valsedel och skriva "Volt" i mitten. Du kan även personrösta genom att skriva namnet på vår kandidat Moritz Lang under partinamnet.

Skövdes läge ger kommunen frågor som sällan hamnar högst upp på den kommunalpolitiska dagordningen på andra håll i landet. Flygplatsens roll för ambulans- och brandflyg, platåbergens alunskiffer som riskerar dricksvattnet för hundratusentals Skaraborgsbor, och en cyberattack förra sommaren som visade att digital säkerhet är en regional fråga snarare än en fråga för varje kommun för sig. Volt vill möta de här frågorna med sakpolitik grundad i fakta, inte med symbolpolitik eller gamla blocklåsningar.

Där det finns beprövade lösningar på andra håll i Europa ser vi ingen anledning att uppfinna dem på nytt här. Det gäller till exempel den nederländska Buurtzorg-modellen för självstyrande team inom hemtjänsten och Skottlands modell för tidiga samordnade insatser mellan skola, socialtjänst och vård — båda finns med i programmet som konkreta förslag.

Några av förslagen i valprogrammet:

• Skövde flygplats ska på nytt utredas som beredskapsflygplats. 2021 beslutade den dåvarande M-ledda majoriteten att lägga ner flygplatsen till förmån för en industrietablering som aldrig blev av. Förvaltningsrätten slog 2022 fast att en del av beslutsprocessen varit olaglig eftersom rätt beredningsorgan aldrig hördes. Banan finns fortfarande fysiskt kvar. Volt vill se en ny, korrekt beredd process med en oberoende konsekvensanalys av patientsäkerheten och samtal med Västra Götalandsregionen om delad finansiering av ambulansflyget.

• Uranbrytning i platåbergen ska stoppas. Alunskiffer frigör tungmetaller och radioaktivt material när berget bryts och oxideras. Skövdes dricksvatten kommer från Vättern via kommunalförbundet Skaraborgsvatten, som också försörjer Skara och Falköping — en risk som inte går att väga bort mot kortsiktiga intäkter. Kommunen ska delta aktivt i tillståndsprocesser genom yttranden och samråd.

• Skövde ska byta ut amerikansk IT-infrastruktur mot europeiska alternativ. Förra sommarens cyberattack mot systemleverantören Miljödata drabbade inte Skövde kommun direkt, men drygt 700 invånare med Skövde-adress fanns ändå med i den läckta datan, bland annat via Volvo Cars anställda. Volt vill se lokalt lagrad, GDPR-säker infrastruktur och en kommunal e-demokratiplattform där invånare kan följa och påverka besluten i realtid.

• Buurtzorg-modellen ska prövas i hemtjänsten. Självstyrande team av sjuksköterskor och undersköterskor med helhetsansvar för ett begränsat antal äldre, istället för minutstyrda scheman och många olika ansikten för samma person.

• Skövde ska ta emot fler flyktingar, inte färre, kombinerat med riktade insatser i områden som Södra Ryd: mer resurser till elever som behöver extra stöd, uppsökande socialarbetare på plats, och anslutning till modellen för tidiga samordnade insatser som redan används i cirka 90 svenska kommuner.

"Skövde bär ett beredskapsansvar som väldigt få andra kommuner har, samtidigt som platåbergen runt oss är en del av dricksvattnet för hela Skaraborg. Det är den typen av frågor vi vill driva: konkreta, faktabaserade och utan att fastna i vem som 'ska' tycka vad. Vi vet att lösningarna redan finns någonstans i Europa — vårt jobb är att hämta hem dem till Skövde", säger Rickard Wahlander, City Lead för Volt Skövde.

❗️Läs valprogrammet i sin helhet här

Rösta på Volt i kommunalvalet genom att ta en tom valsedel och skriva "Volt" i mitten. Du kan även personrösta genom att skriva namnet på vår kandidat Rickard Wahlander under partinamnet.

Läs Edwins debattartikel i Göteborgs-Posten: ”Varför ska en mamma i Bergsjön möta fem olika myndigheter?”

Läs artikeln på NSD: https://www.nsd.se/debatt/artikel/vi-behover-en-framtidsplan-for-byskolorna/rexn870l

Den 13 september 2026 ställer Volt upp i riksdagsvalet samt i åtminstone sju regioner och 16 kommuner.

Volt Europa är Europas enda paneuropeiska parti och en växande kraft i 33 länder, med över 33 000 medlemmar, omkring 400 förtroendevalda runt om i Europa och fem ledamöter i Europaparlamentet. 

- Det känns bra att få vara med och ta Volt till Sverige! Vi tror på ett närmare europeiskt samarbete. Tillsammans kan Europas länder stå starka i en turbulent värld, säger Nurten Özkoray, huvudkandidat på Volts riksdagslista tillsammans med Niclas Hansemark.

Svensk politik har fastnat i blockpolarisering och tunnelseende. Volt, ett socialliberalt parti som är representerat i Europaparlamentets grupp De gröna/EFA, presenterar nu ett nytt alternativ inför höstens val. 

- Som Sveriges europeiska parti går vi till val på idén att lösningen på våra största utmaningar inte finns inom landets gränser, utan i ett djupare samarbete med resten av Europa, säger Nurten Özkoray.

Några centrala punkter i vårt program är:

EU-integration och ekonomisk förnyelse
Fördjupa Sveriges integration med EU. Euron bör införas som svensk valuta senast 2034. Vi verkar för en europeisk kapitalmarknadsunion. Gränskontrollerna på Öresundsbron måste sluta.

Ett modernt försvar och europeisk säkerhet
Nationella försvar räcker inte. Volt driver på för en gemensam EU-armé. Vetot i utrikes- och försvarsfrågor måste bort. 

En tillgänglig och modern sjukvård
Sjukvården ska reformeras med fokus på förebyggande insatser och digitalisering. Volt vill inkludera tandvård i högkostnadsskyddet för alla åldrar.

Infrastruktur och transport
För att minska bilberoendet och nå klimatmålen föreslår Volt bland annat ett nationellt och enhetligt månadskort för kollektivtrafiken, efter förebild från Tysklands “Deutschlandticket”. 

Miljö och energi
För att säkra energiförsörjningen och locka investeringar vill Volt peka ut statliga zoner för havsbaserad vindkraft. Det kommunala vetot mot kritisk infrastruktur och energi ska tas bort. Reduktionsplikten bör återställas.

Digital suveränitet och integritetsskydd
Partiet kräver bland annat ett förbud mot ansiktsigenkänning i realtid på allmänna platser, att staten river upp alla kontrakt med övervakningsbolaget Palantir och att offentlig sektor använder europeiskt ägda molntjänster för att stärka Europas digitala suveränitet. 

- Vi tror inte att nationalism är svaret på Europas utmaningar. Vi är övertygade om att EU-länderna behöver komma närmare varandra och samarbeta mer. Vi ser framför oss en utvidgad union som på sikt utvecklas mot ett Europas förenta stater, säger Laura Wiegand, medordförande för Volt Sverige. 

Vårt fullständiga program finns i den bifogade pdf:en eller här:
https://voltsverige.org/politik 

För mer information, intervjuförfrågningar eller andra frågor, vänligen kontakta Moritz Lang.
E-post: moritz.lang@volteuropa.org

Det har diskuterats flitigt på de svenska opinionssidorna om det så kallade ”socialliberala vakuumet”. Centerpartiet, Socialdemokraterna och olika utbrytargrupper bråkar öppet om mittenväljarna. Nu höjs röster för att starta ett helt nytt svenskt mittenparti, men det är ett slöseri med tid. Det socialliberala alternativet har nämligen aldrig saknats – det finns redan här. 

För den som inte har stött på oss tidigare kan det vara lätt och tro att Volt Sverige är ett nystartat enmansprojekt. Sanningen är den motsatta. Vi bildades redan 2018 som en del av det paneuropeiska partiet Volt Europa. I dag är Volt en växande kraft över hela kontinenten med fem EU-parlamentariker, över 33 000 medlemmar och hundratals folkvalda politiker i en rad olika medlemsländer. 

Sann socialliberalism handlar om att försvara individens frihet, vårt gemensamma välstånd och våra rättigheter. Men de globala hoten mot dessa värden är inte inlåsta i Almedalen – det är däremot våra nationella partier. Volt är det enda partiet i Sverige som vägrar backa in i den inrikespolitiska återvändsgränden. 

Volt har blivit samlingsplatsen för besvikna socialliberaler 

Strömmen av erfarna profiler till Volt visar tydligt att många har tröttnat på de etablerade partiernas floskler.  Redan 2021 lämnade exempelvis hela Liberalernas lokalavdelning i Ljusnarsberg sitt gamla parti för Volt i protest mot närmandet till SD. Sedan dess har strömmen fortsatt, däribland Jan-Erik Nowacki som var förtroendevald för L på Lidingö i över tjugo år.

I EU-valet 2024 kryssade jag tyvärr Liberalernas Simona Mohamsson, mestadels på grund av hennes raka linje mot diktaturer. Men när Donald Trump inledde sina geopolitiska aggressioner mot Europa kraschade L:s trovärdighet. I ett läge där vi omedelbart behövde diskutera en strategisk frånkoppling från Washington svarade Liberalerna med tystnad. De backade istället rakt in i en alltmer högerkonservativ blockpolitik, präglad av teknikhat, populism och närmare samarbete med SD. Den 25 september 2025 lämnade jag L och gick med i Volt.

En politik som matchar vår moderna värld 

Vi lanserar nu valprogrammet ”Sverige: Made in Europe”. Det är resultatet av ett brett lagarbete där vi visar hur en modern, europeisk politik ser ut i praktiken när den inte begränsas av de svenska riksdagspartiernas kortsiktiga inrikesdebatt. Vår politik bygger på lösningar som redan drivs framgångsrikt av våra systerpartier runt om i Europa. 

I stället för att fastna i symbolfrågor säkrar vi frihet och trygghet i en osäker omvärld. Det handlar om allt från att skydda din digitala integritet mot techjättar och AI, till att trygga ekonomi och försvar mot klimat- och säkerhetshot. Det krävs gemensamma, bindande europeiska strukturer för att ge det skydd som Sverige inte kan garantera ensamt. 

Svenska mittenväljare behöver varken nya snabbt ihopsnickrade lösningar eller att nöja sig med partier de inte egentligen kan stå för. Volt finns redan på plats, byggt direkt för den nya europeiska verkligheten. För väljare som söker en orädd och genuint europeisk socialliberalism är Volt det självklara valet. 

Inför visningen samlades medlemmarna utanför riksdagshuset, där väntetiden nyttjades till att dela ut flygblad och samtala med förbipasserande.

Därefter deltog gruppen i riksdagens ordinarie drop in-tur. Under rundvandringen fick deltagarna en genomgång av den svenska demokratins och institutionens historia. Bland de närvarande fanns bland annat Victor Bohman Lind, Luca Lewin och Tore Wibom, samt andra medlemmar som därmed fick ett utmärkt tillfälle att bekanta sig med sin potentiella framtida arbetsplats.😉

Helgens aktiviteter avslutades därefter med en gemensam lunch för de närvarande medlemmarna på Sthlm City Food Hall.

Vill du prova samma tur som oss? Länk här!

Bilder

Efter månader av enbart digitala interaktioner fick många medlemmar äntligen chansen att ses i verkligheten. Det bjöds på dryck och tilltugg, och stämman blev i sin helhet mycket lyckad.

Stämman valde demokratiskt, enligt gällande stadgar, att:

• Välja Laura Wiegand till kvinnlig medordförande. Denna post lämnades tom efter årsstämman i december 2025.

• Välja Lea Franco och Victor Bohman Lind till ordinarie styrelseledamöter. En plats lämnades tom efter årsstämman i december 2025. Den andra utrymdes av Christian Madsen som avgick i samband med stämman.

• Välja Christian Madsen till ledamot i valberedningen.

• Välja Niclas Hansemark och Nurten Özkoray till toppkandidater i riksdagsvalet.

• Enligt styrelsens förslag, anta nya stadgar samt en Code of Conduct.

• Anta partiets nationella policyprogram för riksdagsvalet. Detta kommer att släppas inom kort!
  

Som gäst deltog även Electra Rome Dochtsi, medordförande för Volt Grekland.

Bilder:

BONUS:

Nurten Özkoray bjuder på middag:

Göteborg står inför flera utmaningar, från bostadsbrist och klimatförändringar till behovet av en säker digital infrastruktur. Volt går till val i kommunen på en mittenförankrad politik som fokuserar på att driva igenom helt nya idéer för Göteborg, istället för att fastna i traditionella politiska hinder och låsningar.

Vi tror inte på att uppfinna hjulet på nytt. Genom vårt nätverk inom Volt Europa hämtar vi beprövade "best practices" från andra europeiska länder för att se vad som kan fungera här i Göteborg.

Några av de viktigaste förslagen i valprogrammet är:

• Digital suveränitet och säkerhet: Vi vill minska Göteborgs beroende av utländska techjättar genom att byta ut amerikanska IT-tjänster mot likvärdiga europeiska alternativ i kommunens bolag, verksamheter och skolor. Nya digitala lösningar ska så långt som möjligt byggas på öppen källkod och datan ska lagras lokalt för att stärka cybersäkerheten och skydda medborgarnas personuppgifter.

• Bostadsbyggande (YIMBY): Volt är ett YIMBY-parti som vill lösa bostadskrisen från grunden genom att bygga mer, högre och tätare i Göteborg. Genom att fokusera på ett kraftigt ökat utbud av bostäder vill vi pressa tillbaka prisutvecklingen och korta bostadsköerna, vilket framför allt gynnar unga och studenter.

• Utbyggd och billigare kollektivtrafik: Vi vill sänka priserna i kollektivtrafiken så mycket som kommunens finanser rimligen tillåter, med en långsiktig vision om helt avgiftsfri resa. Samtidigt vill vi expandera linjenätet geografiskt och etablera flera nya spårvagnslänkar för att avlasta centrum och underlätta resandet utan bil.

• Europeiska lösningar på lokala problem: Istället för att slösa tid och resurser på att uppfinna hjulet på nytt i Göteborg vill vi tillämpa beprövade och framgångsrika lösningar från andra europeiska städer. Genom Volts unika paneuropeiska nätverk kan vi enkelt hämta färdig inspiration och konkreta policys som vi vet fungerar i praktiken.

"Vi förstår att detta är en helt ny typ av politik i Sverige. Vi representerar de invånare som är trötta på gamla blocklåsningar, extremism, kortsiktigt valfläsk och som vill se en politik som faktiskt tar sig an de stora kriser vi står inför. För att bygga framtidens Europa måste vi börja lokalt, och därför vill vi göra Göteborg till en förebild på alla plan.", säger Victor Bohman Lind, City Lead för Volt Göteborg.

❗Läs valprogrammet i sin helhet här!

Låter det intressant? Rösta på Volt i kommunalvalet genom att ta en tom valsedel och skriva "Volt" i mitten. Du kan även personrösta genom att skriva namnet på en av våra 3 kandidater under partinamnet.

Det är inte en teoretisk framtidsfråga. Det är en beskrivning av hur det ser ut i dag - och regeringen blundar.

Varje svensk myndighet som lagrar data hos Microsoft, Google eller Amazon är underkastad amerikansk rätt. Cloud Act från 2018 ger amerikanska myndigheter rätt att begära ut den datan, oavsett var servrarna fysiskt befinner sig, oavsett svenska lagar, utan att Sverige informeras. Det är en strukturell inskränkning av svensk rättsstat som gäller just nu, i dag, medan denna text läses.

Och den myndighet som kan åberopa den lagen är inte längre en abstrakt amerikansk förvaltning. Det är Trump-administrationen.

Det är värt att stanna vid vad som faktiskt har hänt sedan det förra presidentvalet. Den nya Trump-administrationen har fördjupat sina band till amerikanska techbolag, vars intressen och lojaliteter ytterst styrs av amerikansk lag och amerikansk utrikespolitik, inte av de europeiska medborgare vars data de förvaltar. 

Den administration som nu kontrollerar de bolag vars servrar hanterar svensk offentlig data är samma administration som strafftullar europeiska handelspartners, öppet ifrågasätter Nato-åtaganden och behandlar europeiska demokratier som motparter snarare än allierade.

I det läget är det vanligaste svaret: att fortsätta som förut och invänta bättre europeiska alternativ, inte ett neutralt val. Det är ett aktivt beslut att låta sårbarheten växa.

Invändningen om att europeiska alternativ inte håller måttet har länge fungerat som ett skäl att avvakta. Det är ett argument som förutsätter att passivitet är kostnadsfritt - och det är det inte längre, om det någonsin var det.

Fungerande alternativ uppstår inte i ett vakuum. De uppstår när det finns efterfrågan. Varje gång en svensk myndighet förlänger ett avtal med ett Cloud Act-underställt bolag är det ett aktivt val att inte ge ett europeiskt alternativ möjlighet att växa och bevisa sig. Vi kan inte i en och samma rörelse beklaga att de europeiska alternativen är för svaga och fortsätta att systematiskt välja bort dem. Det är en självuppfyllande profetia som tjänar exakt en parts intressen.

Frankrike, Danmark och Tyskland har förstått det. De har inlett arbetet med att fasa ut amerikanska leverantörer ur kritisk offentlig infrastruktur. Inte för att de har perfekta alternativ på plats, utan för att de förstår att omställningen måste börja innan alternativen är färdiga. Det är så marknader fungerar. Det är så kapacitet byggs upp. Den europeiska techsektorn är inte svag för att européer saknar förmåga. Den är svag för att europeiska offentliga upphandlare i decennier valt den enklaste vägen. Det kan förändras, men bara om beställarna faktiskt börjar beställa.

Sverige saknar inte bara en plan. Vi rör oss i motsatt riktning.

Det har avslöjats att svenska polisen i minst fem år använt övervakningsplattformen Palantir - ett amerikanskt bolag med djupa kopplingar till Centrala underrättelsetjänsten (CIA) och den amerikanska militären, med bolagets anställda placerade inne i Polismyndighetens lokaler och utan insyn i var svenska medborgares data lagras. Att också europaparlamentarikern Alice Teodorescu Måwe (KD) i detta läge fört odeklarerade lobbysamtal med samma bolag är uppseendeväckande.

Vad samtalen innehåller och vad de kan leda till har inte redovisats offentligt. Det är anmärkningsvärt, och det är ett demokratiskt problem i ordets mest grundläggande bemärkelse. Medborgare har rätt att veta när deras folkvalda överväger att fördjupa beroendet av den typ av aktörer som Cloud Act-problematiken handlar om. Att föra sådana samtal utan offentlig redovisning, i ett läge där våra grannländer rör sig i rakt motsatt riktning, är inte försiktig pragmatism. Det är att aktivt välja sida, och sidan är inte vår.

Den som väntar på att alla bitar ska falla på plats innan omställningen påbörjas har missförstått vad som krävs, och vad som redan pågår. Omställning till europeiska IT-tjänster i offentlig sektor är inte ett projekt som kan planeras färdigt i lugn och ro och sedan sjösättas när tiden är mogen. Det är ett arbete som måste börja nu, parallellt med de verksamheter det berör, steg för steg, med de alternativ som faktiskt finns, därför att varje dag av dröjsmål är en dag då vår offentliga data förvaltas av bolag vars lojalitet gradvis förflyttats till Mar-a-Lago.

Det liberala svaret på okontrollerad maktkoncentration har alltid varit att begränsa den, sprida den och utsätta den för insyn. Den principen bör gälla oavsett om makten bär ett Silicon Valley-varumärke. Svensk rättsstat kan inte skydda data som amerikanska lagar äger rätten att begära ut

Volt ser dessa mönster upprepas över hela kontinenten. Därför kräver vi att staten genomför en nationell kartläggning av vilka offentliga IT-tjänster som i dag är underställda Cloud Act. Volt kräver att Sverige tar en aktiv och drivande roll i det europeiska arbetet med gemensam digital infrastruktur. Inte som eftersläntrare, utan som en drivande röst för öppen och suverän europeisk teknologi.

Och vi kräver att det sker nu. Inte efter nästa utredning. Inte när de europeiska alternativen blivit lite bättre. Nu - för det finns ingen neutral position kvar att inta.

By Bastiaan van Hoorn

Closer to home, this is the second war in five years that directly and severely impacts our economy, and with that, the price of fuel, food, medicines and so many other things that depend on those in turn. We could have been better prepared, but we were not. And right now, many of us feel these preventable conflicts directly in our wallets. We are rightfully looking to the government for help.
The Swedish government, like many others, is considering lowering the tax on fuel so that everyone can still afford to drive to work, earn their monthly wage, and have enough left over to pay rent. To cover the cost of this tax cut -because cutting taxes costs money - the government wants to borrow from capital markets. And why not, right? This is a crisis. We can pay it back later.
Except we can't. And even if we could, we shouldn't.

A Solution That Solves Nothing
The fundamental problem with a fuel tax cut is that it doesn't actually fix anything. It doesn't increase the supply of fuel, it doesn't reduce our dependence on volatile global markets, and it doesn't change the behaviour that made us vulnerable in the first place. It just makes a painful situation slightly less painful for a little while. Long enough, perhaps, to get through an election cycle.
The alternatives are less glamorous, but they are real. Investing in public transport reduces how many of us need to fill a tank at all. Subsidising EV infrastructure shifts the ground beneath the fuel market. Supporting a more localised economy means fewer supply chains running on diesel across three continents. Lowering income taxes gives workers and employers a bit more breathing room without funnelling money directly into the pockets of oil companies. These are the kinds of changes that actually move the needle: not next quarter, but over the next decade.
Yes, they are harder to explain on a campaign poster. Yes, they take longer to feel. But governing is not the same as campaigning, and a government that only makes moves that are immediately felt by voters is not governing. It is performing.

Who Actually Benefits
Let's be honest about where this borrowed money goes. It flows through the pump and into the accounts of large multinational energy corporations currently posting record profits. We borrow from capital markets, which means, in practice, from the wealthy, and we spend that money enriching the already-rich. The debt and its interest will be paid later, by future taxpayers. By our children.
This is not a new pattern. Look at the past thirty years of crisis management and you will find the same story told again and again. A shock hits - a financial crash, a pandemic, a war - and the government is caught unprepared. In a panic, it either borrows from private capital or sells off national assets to plug the gap. Banks that took reckless risks get rescued. Oil companies get their prices honoured. What remains, slowly and steadily, is a state stripped of the tools it needs to actually take care of its citizens.
The money that flows out during every crisis is public money. It is our money. And it keeps ending up in the same places; the pockets of the rich few.

Turning It Around
This doesn't have to be the direction of travel. The same mechanisms that enable wealth to flow upward during a crisis can be turned the other way. A progressive wealth tax, a land value tax, a meaningful inheritance tax - these are not radical ideas. They are tools that exist, that work, and that would give the state real resources to act with. Those resources could go toward buying back national infrastructure: housing, schools, energy. Or toward a universal basic income that guarantees every citizen a floor they cannot fall through.
None of this happens on its own. Our government is there to serve us. Not just by making the numbers go down at the pump for a few months, but by building a society that can weather the next crisis without reaching into the same tired playbook.
So make yourself heard. Organise with those around you. Hold your representatives accountable, before the elections and after them, because that is when it matters most. We are not powerless, even when they would prefer we felt that way. And if you like what you just read, you just might find some likeminded people in Volt to do this together with.